Gående väljer ofta cykelpendlingsstråket längs norra Hammarbyhamnen, eftersom det är slätare underlag. Ytor för gående har ojämn gatsten. Att åtgärda denna konfliktdesign har drivits av Cyklandeombud sedan 2013. Nu är en lösning i sikte.
 |
| Norra Hammarbyhamnen |
Stockholms stad har utformat Norra Hammarbyhamnen med konfliktdesign. De gående har fått en ojämn yta med gatsten, och de väljer då cykelpendlingsstråket istället, som har en något jämnare yta. Exploateringskontoret har inte följt PBL Plan- och bygglagen 1987. Nu finns en lösning i sikte, Norra Hammarbyhamnen ska göras om med släta betongplattor för att ge gångtrafikanter en jämnare yta. Arbetet ska utföras 2017-2018.
Fortfarande saknas svar på frågor som Cyklandeombud har ställt.
Cykelpendlingsstråket borde också asfalteras. Plattläggning och brunnslock gör sträckan mycket ojämn. Ofta gör cyklande undanmanöver för brunnslock, det skapar en osäkerhet för mötande trafik samt cyklande som planerar omkörning. Motsvarade ojämnheter som leder till oförutsägbara undanmanövrar skulle inte accepteras på huvudled för motortrafik. När nu sträckan ska förbättras, är det inte lika bra att bygga cykelpendlingsstråket bredare så det finns plats för omkörning?
 |
| kartlänk |
Länkar
- Plan- och bygglag 1987
- Boverket om tillgänglighet för personer med rörelsevariationer 2004-2011
- Cykeln i staden 2009
- Norra Hammarbyhamnen byggs om Stockholm direkt
Frågor som inte är besvarade
- Blev rådet för funktionshinder tillfrågade inför nuvarande utformning av norra Hammarbyhamnen?
- Vem kom med idén att lägga gatsten på en 3-6 meter bred och nära två kilometer lång gångbana?
- Hur säkrar staden att liknande misstag inte återupprepas av exploateringskontoret?
Ärendehantering
130725 Diarieförd fråga om gatsten Norra Hammarbyhamnen
130912 Svar från trafikkontoret "inte aktuellt med åtgärder" T2013-313-04242
150625 Anmälan om N Hammarbyhamnen KC-1638600
150805 Svar från trafikkontoret KC-1638600 "åtgärder i N Hammarbyhamnen inte prioriterat"
161027 Fråga från Cyklandeombud till trafikplanerare Björn H
161101 Fråga från Cyklandeombud till stadsbyggnadskontoret
161102 Svar från seniorrådgivare stadsbyggnadskontoret
161201 Svar från trafikkontoret "Kunskapsnivån var lägre på den tiden" SY1612011511CYQ
Uppdateringar
Senaste uppdatering överst.161201 Svar från trafikkontorets kommunikatör SY1612011511CYQ
Hej Björn!
Exakt tid när kajen mellan Danviksbron och Skansbron anlades känner vi som arbetar på avdelningen nu inte till men det är möjligt att exploateringskontoret kan hjälpa dig att fastställa det. De årtal du hänvisar till verkar stämma i stort.
Jag har fått hjälp av en person här på avdelningen som har goda kunskaper om tillgänglighet och hennes reflektioner kring dina frågor kommer här. Utgångspunkten är byggtider mellan 1991 och 1995:"• Kunskapsnivån var lägre på den tiden. Tillgänglighetsprojektet startade 1999 och kontorens kunskapsnivå gällande tillgänglighet har därefter successivt förbättrats samtidigt som lagstiftningen blivit tydligare. • Boverkets riktlinjer och allmänna råd för allmän plats kom 2004 (BFS 2004:15) först då blev det tydligt vad som avses med formuleringarna i PBL. BFS 2004:15 reviderades 2011 till nu gällande version BFS 2011:5.• Den ökade kunskapen och tydligare lagstiftningen har givit resultat genom att de sista områdena har släta hällar. • Exploateringskontoret bildades senare.• Sidan 79 i handboken Stockholm - en stad för alla, gäller kvartersmark. Kajen är inte kvartersmark. Stockholm – en stad för all togs fram 2008.• I riktlinjerna från 1987 står bara att en gångyta ska vara hårdgjord."
Med vänlig hälsning Exxx
Kommunikatör
161102 Svar från Arne Fredlund, seniorrådgivare Stockholms stadsbyggnadskontor
Från: Arne Fredlund <arne.fredlund@stockholm.se>
Skickat: den 2 november 2016 10:32
Till: Björn Billung
Kopia: Jonas Eliasson; Björn Hansson; Martin Skillbäck
Ämne: SV: Följer Staden gällande lagstiftning, egna Gestaltningsplaner och Handböcker?
Skickat: den 2 november 2016 10:32
Till: Björn Billung
Kopia: Jonas Eliasson; Björn Hansson; Martin Skillbäck
Ämne: SV: Följer Staden gällande lagstiftning, egna Gestaltningsplaner och Handböcker?
Hej Björn
Det är riktigt att detaljplaner normalt inte innehåller några bestämmelser om ytbeläggning mm. Det är inte lämpligt att detaljstyra utformningen av gator och liknande med detaljplaner, eftersom behoven ofta ändras med tiden. Det görs därför bättre genom lokala trafikföreskrifter och genomförandebeslut om gators utformning. Enligt Boverkets Allmänna Råd för Planbestämmelser (BFS 2014:5), som gäller från 2 januari 2015, och Konsekvensbeskrivningen av dem (DPB november 2014), föreslås numera som vägledning, att beteckningen GATA även kan innefatta t.ex. GÅNGFARTSOMRÅDE eller GÅGATA och att det inte är genom detaljplanes bestämmelser som gatans karaktär ska bestämmas.
Beträffande dina frågor om gatsten m.m. i Hammarby sjöstad hänvisas till att det inte är åtgärder som bestäms genom detaljplaner utan beslut av Stockholms trafikkontor och trafiknämnd.
Med vänliga hälsningar
Arne Fredlund
161101 Fråga från Cyklandeombud till seniorrådgivare stadsbyggnadskontoret
Arne Fredlund (och övriga inblandade i tillkomsten av Hammarby Sjöstad),
Såg att du var planchef på detaljplanen över Henriksdalshamnen, Hammarby Sjöstad, och att du numera är Seniorrådgivare - då är du den som kanske kan reda ut några frågor 
Jag har försökt hitta info i lagstiftning och på nätet om gångfartsområden, hur de bör/skall utformas. I detaljplanerna hittar jag inga uppgifter om exempelvis ytbeläggning på offentliga ytor som gångfartsområde, cykelbanor och gångbanor.
(....)
Några andra grova fel i Sjöstaden som borde beaktats enligt PBL 1987, Cykla i Staden och En stad för alla:
Norra Hammarbyhamnen, en 18m bred kaj med separat gångbana belagd med gatsten och en parallell cykelbana med plattor som numera satt sig rejält. Ändå väljer flesta trafikanterna cykelbanan - finns inget annat alternativ!
En konfliktinfrastruktur skapad helt i onödan av Staden vid ett av Södermalms mest besökta fritidsstråk.
- Vem kom med idén att lägga gatsten på en 3-6 meter bred och nära två kilometer lång gångbana?
161027 Fråga från Cyklandeombud till trafikplanerare Björn H
Hej Björn,
Kv Hamnvakten byggdes runt 1979, dock inte kajen, har jag för mig. Kajen kom väl (?) till ihop med planerna för Kv Mjärden 1991-92 och Kv Mandeln 1995 (båda planerna upprättade enligt PBL).
- När anlades kajen mellan Danviksbron och Skansbron?
- Varför bestämdes att ha gatsten på gångbanan längs hela sträckan mellan broarna?
- Några reservationer mot gatstenen?
- Varför följde Exploateringskontoret inte PBL 1987 § 1, § 4, § 15 och § 18 som handlar om tillgänglighet till allmänna platser och områden för personer med synskada och rörelsehinder?
I handboken Stockholm - en stad för alla, sidan 79 står det:
Stadens Riktlinjer:
Trots uppdateringen är gällande byggregler för kvartersmark inte riktigt lika omfattande och detaljerade som BFS 2004:15, Boverkets föreskrifter om tillgänglighet för allmänna platseroch områden för andra anläggningar än byggnader. Det blir samtidigt allt vanligare med allmänplatsliknande områden och ytor, till exempel gaturum, torg och parkmiljöer, på kvartersmark. Av denna anledning bör BFS 2004:15 tillämpas även på kvartersmark. Detta innebär i praktiken att de riktlinjer för utemiljön som staden haft sedan 1987 (med revidering 2001) fortsätter att gälla.
Jag tolkar ovanstående som att Staden, av någon anledning, INTE följt PBL vid anläggandet av gångbanan längs Norra Hammarbyhamnen. Med gatstenen på gångbanan - och plattor på parallella cykelbanan - tvingar Staden ut en hel trafikantgrupp ut på cykelbanan.
Att åka rullstol eller gå med gamla svaga ben på gångbanan mellan broarna, vill jag hävda, är helt omöjligt.
18m bred kaj. 15 av dessa metrar har yta av gatsten. Cykelbanan, 3m bred, är belagd med plattor som satt
sig rejält, med uppstickande galler och lock i stort antal - där samlas de allra flesta trafikanterna huller
om buller, på ett av Södermalms mest välbesökta fritidsstråk.
Hur ser du och Trafikkontoret på ovanstående problem?
150805 Svar från trafikkontoret KC-1638600
Från: noreply@synpunktsportalen.stockholm.se<noreply@synpunktsportalen.stockholm.se>
Skickat: den 5 augusti 2015 14:55
Till: bjorn.billung@hotmail.se
Kopia: bjorn.hansson@stockholm.se
Ämne: Angående ärende KC-1638600 [Klagomål]
Skickat: den 5 augusti 2015 14:55
Till: bjorn.billung@hotmail.se
Kopia: bjorn.hansson@stockholm.se
Ämne: Angående ärende KC-1638600 [Klagomål]
Hej Björn!
Tack för ditt tålamod i väntan på svar.
Norra Hammarbyhamnen byggdes innan nuvarande föreskrifter om beläggning på gångytor började gälla. Platsen skulle kunna omfattas av föreskriften om undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder men då det rör sig om en lång sträcka kan frågan om det är enkelt avhjälpt diskuteras.
Trafikkontoret håller med om att smågatsten är ett dåligt alternativ för gående eller personer med rullstol, rollator och barnvagnar. Smågatsten är däremot populärt ut estetisk synvinkel och tidigare innan nuvarande lagar trädde i kraft kunde ibland den estetiska aspekten få högre prioritet. Numera finns lagstiftning och i det som nu planeras används andra material och större vikt läggs på tillgänglighet vid utformning av nya gator och torg.
När det gäller Norra Hammarbyhamnen ser vi behovet av att byta beläggning men detta är ett stort arbete och medför en stor kostnad. Vi måste väga varje objekt mot övriga behov, så att den mest motiverade åtgärden får prioritet framför de som är mindre angelägna.
I dagsläget är åtgärder i Norra Hammarbyhamnen inte prioriterade men vi är medvetna om att det finns ett behov och har dina synpunkter med oss i vårt arbete framöver.
Med vänlig hälsning
Exxx
Exxx Axxxx
Kommunikatör
Tack för ditt tålamod i väntan på svar.
Norra Hammarbyhamnen byggdes innan nuvarande föreskrifter om beläggning på gångytor började gälla. Platsen skulle kunna omfattas av föreskriften om undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder men då det rör sig om en lång sträcka kan frågan om det är enkelt avhjälpt diskuteras.
Trafikkontoret håller med om att smågatsten är ett dåligt alternativ för gående eller personer med rullstol, rollator och barnvagnar. Smågatsten är däremot populärt ut estetisk synvinkel och tidigare innan nuvarande lagar trädde i kraft kunde ibland den estetiska aspekten få högre prioritet. Numera finns lagstiftning och i det som nu planeras används andra material och större vikt läggs på tillgänglighet vid utformning av nya gator och torg.
När det gäller Norra Hammarbyhamnen ser vi behovet av att byta beläggning men detta är ett stort arbete och medför en stor kostnad. Vi måste väga varje objekt mot övriga behov, så att den mest motiverade åtgärden får prioritet framför de som är mindre angelägna.
I dagsläget är åtgärder i Norra Hammarbyhamnen inte prioriterade men vi är medvetna om att det finns ett behov och har dina synpunkter med oss i vårt arbete framöver.
Med vänlig hälsning
Exxx
Exxx Axxxx
Kommunikatör
160625 Anmälan från Cyklandeombud KC-1638600
Felaktiga ytor på trottoarer och cykelbanor - de flesta väljer planaste ytan = Konflikt!
Trottoaren, från Skanstullsbron till Danviksbron, är belagd med smågatsten.
Materialet är inte godkänt av vare sig Stadens Gestaltningsplan, eller lagstiftning angående offentliga ytor!
Offentliga ytor skall vara: plana, halkfria och med så små fogar som möjligt!
Norra Hammarbyhamnen är mycket frekventerat av flanörer, löpare, barnvagnar, rullatorer, rullstolar, gamla med svaga fotleder som använder käppar och kryckor, damer i höga klackar, armcyklister/cyklister - stora som små.
Eftersom de flesta vill ha plant underlag hamnar också de flesta på cykelbanan - vilket leder till onödiga konflikter!
Att bredda cykelbanan löser inte problemet för cyklisterna - det blir sannolikt bara fler gående på cykelbanan!
Bättre är att byta ytmaterial på trottoaren, i hela dess bredd och längd.
Då kommer de flesta att välja trottoaren i stället... Ingen vill skapa konflikter i onödan.
Men faktum är att Staden, med sin dåliga planering, skapar konflikter mellan stadens invånare när man inte följer byggregler och Gestaltningsplaner (som är till för att slippa bygga om det som är nybyggt!).
Att lägga smågatsten på allmänna ytor är ett ofog som accelererat senaste åren.
Bland nyanlagda platser kan nämnas: Hammarby Sjöstad (speciellt Henriksdalshamnen) trottoaren mellan Nybroviken och Djurgårdsbron.
Bland äldre ytor: Medborgarplatsen, Sergels Torg (grönsakstorget), Nybroviken (överallt).
Ett gott råd: åk dit och se hur människor rör sig på ytorna, på de smala insprängda stripsen - och se vad som händer när de möts...någon måste överge den plana ytan: barnvagnen? Rullstolen? Den gamle?
OBS: Bygglagen har länge varit tydlig med ytmaterial på offentliga ytor - vem har tagit sig rätten att ändra på det?
Björn Billung
130912 Svar från TK om beläggning
Från: Funktion TK Trafikplanering <Funktion.trafikplanering.tk@stockholm.se>Skickat: den 12 september 2013 11:01Till: Bjorn.billung@hotmail.seÄmne: T2013-313-04242 Hammarbykajen
Hej!
Trafikkontoret tackar för dina förslag.
I dagsläget är det inte aktuellt med några åtgärder på de platser du hört av dig om.
Men vi sparar din synpunkter och tar med oss dem för vårt framtida arbete.
Vänliga hälsningarExxxx, handläggareTrafikkontoret, TrafikplaneringBox 8311, 104 20 StockholmTelefon: 08-xx
130725 diarieföring från trafikkontoret
Inkommande samtal 130725 Medborgaren tycker att i samband med breddningen av cykelbanan mellan Danviksbron och Skanstullsbron (längs Hammarbykajen) så ska smågatstenen tas bort. Gatsten är ett tillgänglighetsproblem, både för cyklister och rullstolsburna personer enligt medborgaren.Liknande problem med tillgänglighet finns på andra ställen i staden, till exempel i Hammarby sjöstad där man lagt diagonala plattrader i gatan. Plattorna sjunker, det blir ojämnheter och svårt att ta sig fram, anser medborgaren. Medborgaren vill ha återkoppling och ett möte med någon ansvarig. Björn BillungBjorn.billung@hotmail.se
Plan- och bygglag
Plan- och bygglag (1987:10)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Lag (1993:419).
8 § Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet
och skall samverka med kommunerna i deras planläggning.
och skall samverka med kommunerna i deras planläggning.
Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i
riket. Lag (1990:1365).
riket. Lag (1990:1365).
4 § Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön
utformas med hänsyn till behovet av
4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,
5. parker och andra grönområden,
6. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga att använda området,
utformas med hänsyn till behovet av
4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,
5. parker och andra grönområden,
6. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga att använda området,
Tomter, allmänna platser m.m.
15 § Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,
3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer,
5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,
3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer,
5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
18 § I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 § andra stycket alltid tillämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i 17 § första, tredje och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning.
Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 § första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som
följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146).
följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146).
17 kap. Övergångsbestämmelser
Ikraftträdande m.m.
1 § Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
Genom lagen upphävs, med de begränsningar som följer av detta kapitel,
byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612),
byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612),
2 § Varje kommun skall före den 1 juli 1990 ha antagit en översiktsplan
enligt 4 kap.
enligt 4 kap.
Under tiden till dess att en gällande översiktsplan finns för kommunen,
får beslut enligt 5 kap. 16 § och 28 § första stycket grundas på annan
motsvarande översiktlig plan, som före ikraftträdandet har godkänts av
kommunfullmäktige. Lag (1987:122).
får beslut enligt 5 kap. 16 § och 28 § första stycket grundas på annan
motsvarande översiktlig plan, som före ikraftträdandet har godkänts av
kommunfullmäktige. Lag (1987:122).
